Julmarknad

Folkfesten fortsatte nere vid hembygdsgården, men först hann alla kika på julskyltningen som avtäcktes kl. 15:00.

På hembygdsområdet var det marknadsstånd och i kaffestugan (från 1870), dit folk lockades in av en tjusig marschallkantad stig, serverades lussebröd och glögg.

Till försäljning fanns hemslöjd, stickade strumpor och mössor, hembakat tunnbröd, tennbroderi, trasmattor m.m. På bild ser ni Torvsjö skafferis härliga utbud där dom även bjöd på värmande glögg.

Det var extra festligt idag för alla gårdar stog öppna för visning så jag kikade bl.a. in i tryckeriet och i Sörnoretgården. Sörnoretgården visar hur en rik bondefamilj från Lappland i mitten av 1800-talet kunde ha levat.

Hembygdsområdet tas hand om av en driven hembygdsförening som spenderar oräkneliga timmar med att iordningställa de här gårdarna med allt historiskt material som Åsele kan vara stolta över att ha så väl bevarat.

Åsele kyrkstad
Hembygdsområdet skapades för att rädda Åsele gamla kyrkstad som revs på 1940-talet. Man lyckades bevara sex kyrkstugor som idag finns på området.

Kyrkstadsbebyggelser är samhällen som växte fram i anslutning till kyrkan. Dom bestog utav övernattningsstugor som användes i samband med att samer och skogsarbetare m.fl. vid kyrkohelger och marknader kom långväga ifrån. Under kyrkhelgerna förättades dop, vigslar och begravningar.

Kyrkstäder förekommer i norra Skandinavien. Exempel på andra kyrkstäder är t.ex. Luleå kyrkstad som är ett UNESCO världskulturarv och den samiska kyrkobyn Fatmomakke (19 mil från Åsele). Det har funnits 72 kyrkstäder i Sverige en gång och hela 47 låg i Västerbotten och Norrbottens län. Åsele kyrkstad går tillbaka till 1648 när Åsele blev en egen lappmarksförsamling.