Inte kunna bli nådd

Disclaimer: Det här inlägget kanske låter lite klagande men det är inte tanken. Ska bara försöka beskriva min situation vad gäller nåbarhet just nu och hur jag förhåller mig till det.

Hit går ingen järnvägsräls. Närmsta tågstation är tre och en halv timme med buss härifrån dagtid och sen finns det ett nattåg som nås på strax över två timmar! Det är rätt häftigt! Man är rätt avskild från mycket här - på gott och ont!

Hemma, där jag vanligtvis bor, har jag Comviq som mobiloperatör och det har visat sig vara en dålig idé här uppe. Jag har varken täckning i min lägenhet eller på jobbet just nu. Det finns i stort sett enbart ett torg och någon enstaka gata i samhället där jag har täckning (tips till gruppen: se till att ha en annan operatör om ni vill att era mobiler ska ha täckning här). Och med tanke på att det är tre månaders operatörsuppsägningstid har jag funnit mig i att folk under en tid framöver ofta inte kommer att kunna nå mig och jag inte heller kommer kunna ringa ut närhelst jag vill.

Det är väl en del av charmen också? Upplevelsen av att vara avlägset placerad från sin hemmamiljö och tempot på Södermalm i Stockholm.

Slappa söndagar med läsning av DN Söndag får vänta till måndag morgonar för det kommer ingen DN till Åsele på söndagar. Får helt enkelt längta en dag till på dom sköna söndagsreportagen och restipsen!

Jag har även valt att inte ha internet där jag bor nu. Mitt abbonemang hemma är med comhem och här bor jag inte i ett comhem-hus så det gick inte att föra över. När jag fick veta det så kollade jag vad det skulle kosta att ha ett tillfälligt abbonnemang i Åsele och det visade det att det lokala bredbandsbolaget hade ett rätt saftigt pris för den korta period jag ska vara här. Så kolla och skriva mail blir att göra på min arbetsplats (dit jag lyckligtvis har nyckel och där jag kan vara när jag vill). Ytterligare en "begränsning" i hur nåbar man är.

Eller hur var det nu? Är "begränsning" rätt ord att använda? Kanske är det ett behagligt filter från att vara konstant nåbar? En frihet? Kan inte bestämma mig helt hur jag upplever det?